Följ mig i en tävling där jag är i final.

Åke är född i en mycket vacker ort, timmer, sågverk, skeppsvarv, laxfiske, Indalsälvens delta, Y:et för Ni som passerat på E4:a, ishockey är också en stor del av kännetecken för Timrås Kommun 🙂

Mor & Far lärde mig några viktiga saker till: Naturen.

Denna bild är tagen året före jag föddes. Naturligtvis hade farsan släpat med sig stativet 🙂
Strax nedanför på Skogsvägen före höghusens tid tog admin sina första staplande steg.
Jag minns inte riktigt om adressen var 6 eller 8… idag är det betydligt många fler adresser på den gatan… Jag är inte emot utveckling, men vi bodde i ett paradis 🙂

Jag gillade att ströva omkring på detta berg i många år… alla stigar glömmer man aldrig… kanske dags igen 🙂

Åke nu ca 2 månader gammal då han fick jag börja uppleva naturen själv… en promenad vid Vivstavarvstjärnens strand. Vivsta kommer från att centrumet i Timrå alltid kallats så.
På 80 talet bodde jag bara några hundra meter från denna tjärn, oj så många kvällsdopp man tagit i denna vackra idyll.

Betydligt många år senare vandrar jag i den yttre skärgården i det väderstreck som farsans kamera är riktad.
Platsen heter Åstön. Jag tog den en kall vacker vinterdag, solen, snön och dyningarna lockade mig dit ut. Naturen har gett mig många upplevelser.
Ta del av en nedan. Lägg gärna en röst om Du gillar den 🙂

(skrolla ned till min bild Åke Blomqvist, En stund för mig själv på Åstön, skrolla lite till, klicka i rutan: Rösta nu)

Röstningen avslutas på söndag.

Omröstning

Det här inlägget postades i Blog. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Följ mig i en tävling där jag är i final.

  1. Tove Olberg skriver:

    Hej Åke!
    Längesedan jag var här. Min röst är dig given 🙂
    Kommer fortsätta bloggpausa fö utom gems weekly!
    Det albumet du visar är ju en stor skatt att ha kvar!
    Må gott o ha en finfin sommar!

    Svar: Jag tackar så mycket för rösten 🙂 Ja albumet är en stor skatt för mig, jag tittar in i det då och då 🙂
    Jag ska ha en fin sommar och du med!

  2. BP skriver:

    Har ju redan röstat! Så nu lutar jag mig tillbaka i stolen och njuter av dina gamla minnen i fotoalbumet. Vet inte om din far fortfarande lever, men han måste vara väldigt stolt över sin son som går i hans fotspår vad gäller fotograferandet. Härligt när en hobby går i arv. Det gjorde det här också – min pappa var fotbollsspelare och jag gick i hans fotspår:-)

    Svar: Jag tackar för din röst igen 🙂 Farsan lämnade jordelivet 1991… Far gjorde mitt första fotoalbum ganska tidigt… Jag känner värmen genom bilderna, de svartvita framkallade och förstorade han själv i mörkrum. Det finns en serie på 4 bilder i färg från året 1959 jag kommer att visa snart…
    Pappa min var också fotbollsmålvakt… Du fick väl också handskar 🙂 Han drillade mig jämt när en boll kom fram.

  3. Steve skriver:

    Trevligt att titta in här hos dig och få mig lite ”hemlandstoner” till livs. Det är ju så vackert det är där uppe i dina trakter. Det riktigt hugger till av hemlängtan.

    Jag förstår att det är med värme du för din fars fotoarv vidare.

    Du har så klart fått min röst.

    Svar: Tack, tack! Ja man nappade på din berättelse var du var ifrån… nästan nästgårds för en norrlänning. Vi räknar inte mil utan typ en timme hit och dit 🙂 Jag var resande i 5 år tills för 4 år sedan… killometer räknaren passerade 6000 mil / år. Så de trakterna passerade jag mången gång vid älvens båda sidor (norr & syd)

    Ja det här med bild och film vårdade jag ömt. Min far hade både smalfilmsklubb och fotoklubb innan jag föddes. Det finns ett tidningsreportage om det förresten 🙂 Han var helt suverän på att texta… han föll på mållinjen en gång på ett designer/dekoratör jobb, de fick ta fram en färskala typ röd/gul/grön skylten… farsan kunde inte skilja på blått och grönt. Jag minns ha sa att han fick lära sig vilken ordning färgerna satt på trafikljus 🙂 Nu beskriver jag året 1948.

    Tack för din röst såklart 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *