Some image

En kväll som bjöd på mycket.

Fredag var vi bjuden till goda vänner här på södra delen av ön. Flaggan var hissad till topp.

Ett mycket känt seglarställe här i Sundsvalls trakten, Sundsvalla Seglarsällskap grundades redan 1877 och hyr ut ett par stugor.

Kent & Inger har hyrt stugan i sommar, detta sitter redan i hallen 🙂

Mina fyrbenta vänner skulle utforska alla pirar som fanns på platsen.

Husen vittnar att många ungdomar har varit här genom åren… 

Vinden var blåsigt så utsikten varierade hela tiden…  

Klart det gick i en seglar öl 🙂

Stugan nere från hamnplanen, flaggan vittnar om att dom befinner sig i stugan, så alla vänner som befinner sig till sjöss kan se att dom är här.

Kvällssol.

Min vita fyrbenta vän Tussan.

Kenta var mästerkock för kvällen.

 

Stugan vittnar om det marina.

Tussan njuter på. Ni kan gissa hur många lukter som drog in med vinden från havet.

Lola sitter still och studerar.

Solen kryper längre och lägre ner…

Jag tycker tom Santa Helena ligger åt det marina hållet 🙂

Månen stiger upp en liten stund…

Några fåglar flyger förbi…

Det blir kväll i Vindhem.

 

7 svar till “En kväll som bjöd på mycket.”

  1. Fantastiskt fina bilder från stugan och den suveräna omgivningen. Inte att förglömma dina nyfikna fyrbenta vänner. Å vilken himla tur att man där fick grilla igen:-)

    Svar: Tack! Platsen är fin, hundarna fick många lukter i sin nos, jag gick två långa promenader under kvällen på klipporna. Det hade annonserats kräftor… men detta vart lika bra.

  2. Detta måtte vara en kväll som bjöd på allt tänkbart gott. Fantatsiska bilder från en jättefin trakt och miljö. Här kundee jag också gärna tillbringat tid. Bilderna på de fyrbenta vännerna är så fina och de passar så äl in i miljön- Mycket att upptäcka är det.

    Svar: Ja det var avkopplande för oss alla. Härifrån utgår segeltävlingen ”Alnön Runt” varje år, nu är det nog minst 25 år sedan jag deltog… men jag får förfrågningar än att delta som skeppspojke. En gång Sailor alltid sailor 🙂 Här låg också en mycket omtalad matresturang som tyvär brann ned 1979 (Resturang Vindhem) grunden och trapporna upp på klippan finns kvar, jag gick runt där med 3 st vovvar på kvällen.

  3. Jättefina bilder från vad som måste varit en väldigt trevlig kväll!
    Kram, Ingrid

    Svar: Tack Ingrid! Det blåste bara… men skönt med svalka. Kram

  4. Men hjälp vilken himmel, det röda kommer susande som ett eldklot, mäktigt. Ja nog harni det vackert däruppe, vilken idyll…o så bara trevligt folk, kan man ha det bättre? Tror inte det…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *