Tåget rullar ut från perrongen, Lokföraren Tove styr ut på spåret.
Denna lördag har Tove sökt efter brodera.
Redan som mycket liten kom jag i kontakt med min mor förstås, hon var i stort sett sömmerska. När mor lämnade jordelivet nämndes vi göra sig av med hennes kära provdocka. Hon klädde oss syskonskaran många gånger från topp till tå. Jag skulle egentligen inte suttit här om inte mormor och morfar hindrade henne från att resa över till Amerika redan som 18 åring. Mors moster var hemma här och ville ta med henne över för hennes duktiga fingrar. Mor behärskade allt från stygn till vävning. Jag glömmer aldrig de lampskärmar hon broderade och de kurser hon hade för andra. Och gissa hur många lampskärmar en jag har lindat i mina dagar som liten med en vit remsa för att kunna sy fast tyget.
Det här med korsstygn satte mor mycket tidigt i mina händer, jag vill påstå att jag var runt 6 år när jag gjorde mina första dukar till mina moster, faster och farmor. Det hela var ju till jul och den röda nyansen i korsstygnen älskade jag. God Jul lyste så underbart vackert.
Nu har jag letat mycket efter bevis för mina broderier, min syster och bror har jag frågat och de har letat i sina gömmor. Men allt slutar vid branden i vårt föräldrahem. Min syster har en duk kvar, men jag vill påstå (ursäkta syster) att jag var mer tålmodig än dig och mor började först med mig att överföra gåvan, dessutom är jag två år äldre än min syster.
Min lillasyster Evas bildbevis. (tack för att du plockade fram dem)
Mors andra saker hon skapat.
Det jag tyckte var vackrast var just hennes lampskärmar. Syster min har nu två stycken kvar.
En har hon på väggen.
Den andra har hon i taket, skärmarna mäter ca 80 cm i diameter. Jag hade återlämnat min till mor efter att huset bran ned, den fick nu lillebror ta över.
Jag glömmer aldrig de lampskärmar hon gjorde som innehöll en knyten ros på varje sida på den fyrkantiga lampskärmen, det var alltid så trevligt att gå runt bland alla fönster och tända dem när mörkrets inbrott närmade sig. När det var tyst i hemmet viste man att du satt och tråcklade på en uppspänd dukliknande föremål.
Vilka fina broderier. Lampskärmarna var tidlösa och lika moderna i dag som då. Mamma gjorde också lampskärmar men dom var av sammet med frans runt om och lite så där. Inget jag skulle ha framme nu i alla fall även om det finns någon kvar i gömmorna. Min bror TuppOla var väldigt duktig att göra korsstygnstavlor. Du vet dom där som var fördigtryckta på tyget och som man skulle fylla i.
Tack Skogsnuvan! Ja du ser killar kan 🙂 Mor ritade det här med texten och krumelurer det kunde ju bara namn också som syster Eva fick lägga in. Och sedan fick man räkna på det rutiga papperet. Gjorde man fel var det bara att riva upp och börja om. Eller hur säger man: Gör om gör rätt. Jag vill minnas att mor inte stod med pekpinnen, utan man fick lära sig genom den hårda vägen 🙂
Så fina minnen du har av broderi. Det är ett tålamodskrävande hantverk och din mor verkar onekligen ha haft både tålamod och kunskapen. Tack för att jag fick se några av hennes alster.
Tack Anna! Ja har man vuxit upp med det så vet man vilken energi och tid som lades ned.
Underbart!
Helt underbart- igen Åke!
Broderierna, minnena och texten!
Broderisk hälsning 🙂
Tack Tove, även om jag är kille så hängde jag på ett tag med nål och tråd. Symaskinen var jag heller inte var jag heller inte rädd för att använda. Jag kan även skryta med att jag faktiskt har bytt en dragkedja i ett par jeans min förra fru som skulle ha på sig, vill minnas att det vart i sista minuten så jag fick utföra det. typ 43 år sedan 😉
Tumme upp 🙂
Så fina minnen du broderar ditt inlägg med! Fantastiska lampskärmar! Verkligen jättesnygga!
Tack Anki! Min lampskärm fick jag någon gång i mitten av 90 talet.
Fina ord om Din mor
Att brodera är inte enkelt och alla har inte fallenhet, tro ifall man ärver kunskap i generna? Så Du och Din syster hade kunskapen i Ert DNA…
Må så gott
Vilka fina broderier och jag förstår att din mamma var mycket duktig inom allt vad sömnad hette. Kul att du fick lära dig så tidigt. Kan tänka mig att det blev uppskattade presenter. Så vackra lampskärmarna är. Minns nu att min mans morfar broderade en sittdyna till en orgelpall. Den blev väldigt fin men finns tyvärr inte kvar längre.
Önskar en fortsatt fin lördag nu!
Du besitter många fina talanger du Åke! Och det ska du förstås vara väldigt stolt över. Din systers broderi fick mig att minnas även mina små dukar, sådana man gjorde på den tiden. Roligt att den finns kvar än i denna dag. Din mor var ju en hejare på att brodera. Lampskärmarna är jättefina och ovanliga ? Jag har i alla fall aldrig sett någonting liknande.
Tack för ett härligt inlägg igen!
Trevlig fortsättning på helgen!
Vissa är verkligen naturbegåvningar är det gäller broderier. Min farmor, som jag aldrig träffade, broderade och sålde för försörjningen.
Ha en fortsatt fin lördag!
Din mamma och moster var långt före sin tid om man äger så. Tänkte på resan till Amerika.
Och det är inte många killar i din ålder som faktiskt kan brodera. Bravo!!! Eloge till din mamma där! Min svärfar och min man var duktiga på att sy, men brodera – nej.
Lampskärmarna är u helt fantastiska. Vilket pille-pill-jobb…
Ett toppen bidrag till temat!
Vilka lampor! Såna har jag aldrig tidigare sett! Fantastiskt arbete, jag kan tänka mig vilken mysig belysning de ger. Ja tänk, jag har ju tidigare sagt att det inte finns något du inte gör/gjort, o baske mig så har du broderat också! Betydligt mer än jag som inte åstadkommit minsta lilla alster. Och du väver alltid så fint in glimtar av din släkthistoria, så roligt att få ta del av Åke!
❤️