Some image

Hoppa på tåget / 6 / Post

Tågresan rullar på med ”Post”, lokförare Karin kör tåget, hon hälsar oss läsare som skrivare välkommen ombord.

Post går helhjärtat genast mina tankar in på min far & mor. De gjorde vardera över 30 år var på Postverket. Och farsan jobbade bara tills han vart 50 år… en sjukdom satte käppar i hjulet. Farsan drog in årorna -91. Min far var väldigt tydlig med att påpeka: Kungliga Postverket. Han hade alltid blå skjorta, en klädsel som var ståtlig med en speciell mössa för de olika årstiderna, och pläterade knappar på kläderna han bar med stolthet. Jag var många gånger med han innan han skulle gå hem typ tills 10 års ålder, posten i alla säckar som skulle iväg hade han ansvar för och guldet slängdes in i postbilen på ett speciellt ställe. Guldet betydde dagskassan. Gissa hur jular såg ut. Ni som sett Allan Svensson i Svensson Svenson, så hade jag det i unga år med just postkläder och ansvaret för posten & paket, det skulle bara ut till folket på exakt tid. Ni kan ju bara gissa vilket intresse jag fick för frimärken med både mor och far som stöttepelare. Som här några förstadagsbrev min mor premunerade på till mig.

Nu hade jag velat visa upp de utmärkelser de båda fick under åren lopp, som kristallskålar och posthorn mm. De stod samlade på en hylla i vardagsrummet.  Men tyvärr brann mitt barndomshem ner till grunden 2006. En barndomskamrat till mig stannade när han passerade och såg en ruta exploderade på övervåningen… det brinner ju hos Åke!!! Per drog i handbromsen och rusade och slog in en sidoruta vid dörren och öppnade vredet när inte mor kom fram han sett inne i köket, och rusade in. Tog ut min mor som var klädd i postens blåa träningsoverallsbyxa, han tog en jacka i hallen och slängde på henne och ledde ut henne (hon hade nyligt opererat lårbensbrott) Detta hände vid 3 tiden en lördag i december. Per ringde min fru och sa mor var i tryggt förvar hos dem, ni kan hämta henne när ni vill. Jag hämtade henne vid 12 tiden på natten… Min lillebror hade en lägenhet i källaren vi fick plocka ur prylar tills brandkåren sade stopp. Detta körde vi iväg till en saneringsfirma tillsammans med våra motorcyklar… när vi kom tillbaka efter 1:a rundan hade en grävmaskin gått in och slagit ned alla fyra tegelväggar. Alla Kungliga post minnen låg i en askhög… förutom mors blåa byxor i postens blåa nyans då.

Genast visar jag upp post från kungligheter. Min svärmor fick ett brev på 100 års dagen.

Liten gosse på 13 år skickade till den gamla kungen och fick tillbaka.

Som ni förstår samlar jag på frimärken… och frimärken har i över 350 år skickats på posten.

Som här kunde man köpa millenium kort som stämplades var för sig och kom via posten såklart.

Det finns mycket fina frimärken och roliga om man så vill beskriva. (det här vill jag ogärna ta ur) 

Åter till min mor som var mycket omtänksam. 

Bara ett litet axplock ur min samling. Förstadags brev som det kallas (FDC)

Oftast när man köper frimärken typ från Tradera kan brevet komma frankerat så här på brevet.. 

På köksvägen har vi en samlingspunkt för inkommande post. 

Bredvid sitter dessa två från Lill Plutten som kom via posten i frankerade brev. Han gillar att få post och läser det noga, jag brukar skicka Posten vykort titt som tätt till honom. 

Post som inte kommit tillhanda till Nacka City före den 25:e får inte vara med i dragningen 🙂

Det är fler som löst biljett, förutom lokföraren Karin från Äventyret Framtiden:

16 svar till “Hoppa på tåget / 6 / Post”

  1. Oj så tragiskt att ditt barndomshem brann ner. Skönt att höra att det finns vardagshjältar som räddade livet på din mamma.
    Är också uppvuxen med den blåuniformen då morfar jobbade som brevbärare. Han cyklade ut med posten och fram på styret i läderväskan åkte även jag. Det var noga med uniformen, minns än idag hyr mormor strök skjortorna. Och som sagt de outslitliga träningsoverallerna- vilken kvalitet.
    Idag är det inte lätt att samla frimärken. Varje gång jag skriver en portokod uppe i hörnet så ser jag morfar framför mig skakandes på huvudet över hur världen har blivit ….han hade heller inte gillat det här med varannandagsutdelning. Det var bättre förr….då kunde man köpa till lördagsutdelning. Ha nu en fin lördag!♡

    • Tack så mycket LillaSystern. Ja det var tragiskt, jag hade en del saker kvar på vinden… Men Posten så trevligt att du förstår :). Jag är glad att inte far & mor får uppleva hur Kungliga Postverket blivit. Jag minns många gånger mor nämnde att det dummaste som gjorts var när dom överlät post banken till Nordbanken. Jag förstår hur din morfar upplevde det hela, tur att dom inte är med kanske…

  2. Åke! Du har ett sätt att skriva ”din historia” där du får med så mycket! Rörd, berörd av frimärken och brev ur samlingen – livet Åke, själva livet som du fick av dina! Yrkestoltheten – Kungliga postverket – jag tilldelar en liten *kunglig stjärna* och ett till dig!

  3. Vilken fin, personlig men också gripande tolkning av ordet post. Förstår att det var ett ord som passade dig perfekt. En uppväxt och ett liv med en stark koppling till posten.

  4. Så sorgligt med ditt barndomshem … verkligen en rörande och gripande berättelse. I övrigt ett intressant inlägg, så trevlig läsning! Fint med alla minnen du har kvar.
    Min makes bästa vän jobbade på posten i alla sina verksamma yrkesår. Han var välkänd och alla visste på den tiden vem ”Torsten på Posten” var och när vi skickade vykort skrev vi så på korten och de kom fram till hans postadress 🙂

  5. Vilket inlägg! Applåder! Många, många…och också en liten tår mitt i allt detta, när ditt barndomshem brann ner. Så underbart att din mor klarade sig med hjälp av din vän. Det bästa av allt.
    Det är lite lustigt för igår kväll pratade jag med min dotter i Sverige och hon satt tillika som våra munnar gick och sorterade samlarfrimärken, förstadagskuvert etc och ropar plötsligt mitt i samtalet att ”oj, Gottby 1991!”” Jag har ju ett sånt också”. Hon har samlat på åländska frimärken förstås, så ålänning hon är i själ och hjärta men nu ska det bli andra bullar förstod jag. Hon ska sälja om det går att sälja.
    Du har samlat på dig en väldigt fin klenod. Var rädd om den! Tack för ditt fina inlägg!
    En trevlig fortsättning på lördagen önskas!

  6. Verkligt intressant och delvis lite ledsamt inlägg. Heder åt räddaren! Jag känner endast två frimärkssamlare som fortfarande håller på. Frimärkena här i Finland är inte så varierande mera, tyvärr.

  7. Samlade lite frimärken som barn, önskar att jag hade haft bättre reda på dem, borta nu allihopa men nog värda en del om jag minns rätt..

    Idag är ju portot ganska dyrt, men för mig som skickar ett brev kanske en gång om året så spelar det ingen roll.

    Ha en fin lördagskväll nu Åke.

  8. Men så sorgligt med Ditt barndomshem men så skönt att inga liv gick åt i branden, även om saknad efter materiella saker kan vara stor går det icke att jämföra med saknaden efter en saknad person.
    Bra tolkning och gott om frimärken

  9. Vilket fantastiskt inlägg på tema Post!
    Jag hade en faster som var postmästare i Klintehamn i många, många år och jag var där och ”hjälpte till” när jag var barn. Där började jag min yrkesbana med att stämpla kvitton och sortera brev när jag var i 10-årsåldern.
    Ha en fin helg!

  10. Så sorgligt med ditt barndomshem, men så bra att din mamma kunde räddas oskadd.
    Så fint berättat av dig. Jag samlade också frimärken när jag var liten/ung/yngre, men har aldrig haft förstadagsbrev i min ägo. Med båda föräldrar som jobbade på Posten så var du ju priviligierad kan man säga. Kul att du sparade på breven. Gissar att de går i arv till Lillplutten sedan… 😉
    Ett otroligt fint och personligt inlägg:-)

  11. Ett så fint inlägg som berörde mig på flera olika sätt. Men branden.Tanken att tt bli av med allt är något en knappast ens kan tänka sig. Så sorgligt med ditt barndomshem, men fint att din mamma kunde räddas.
    Vilken fantastisk samling av frimärken du har och dessa är ju i sig ett stycke historia.
    Vad gäller vykort och brev så är de ju också något bestående som det är fint att ha med sig.
    Tack för detta personliga och givande inlägg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *