Nacka 144

Lördag igen så Äventyret Framtiden startar upp sitt tåg, kör framåt för destinationsordet Motiv till oss andra resenärer. Nu förstår hon inte varför hon valde det ordet… jag tycker detta är ett utomordentligt val. Så fort jag tar upp en kamera siktar jag alltid in på att fotografera ett motiv. Det siktet har jag haft i min sökare i snart 60 år 🙂

Siktet för denna kväll var mörkermotiv.

Norrsken lyser med sin frånvara, men jag packade fotoväskan med ett stativ och pannlampa på sidan om, det var ljuset och den låga dimman jag siktade in mig på. Om jag säger så här: Jag hade siktet inställt att man kanske kunde fånga ett och annat intressant motiv i alla fall. Jag kan ju nästan varje sten i denna kommun jag skulle till. Ibland vinner man och ibland förlorar man brukar jag lägga till när man fotograferar motiv. Drog till min födelse ort Timrå, där jag har många upplevelser och grymt många storys i bagaget. Siktet var att ta sig upp på en höjd, men dimman låg som ett lock. Jag hade ringt min kompis Kicken för att kolla om skidbacken var öppen. Inte med snö utan de förbereder där på kvällarna. Backen var öppen, strålkastarna dom lyste, men dimman låg som ett lock på 50-60 meters höjd.

Jag börjar att visa upp en mycket gammal herrgård från Wifstavarf. Här huserade en stor disponent med namnet som Liljesråle en gång i tiden. Här var faktiskt min farmor säger man husmö eller piga… anställd när hon var ung. Farmor var född 1905 så ponera att det var i början av 20 talet då. Så jag har fått höra en och annan historia om fru Liljestråle. I parken bakom kom friare vet jag till farmor, bara förra året berättade en person för mig en ytterligare story om sin far. Men det var min farfar som drog det längsta strået 🙂

Detta har tillhört bruket på platsen, där jag och mina förfäder har jobbat. Pappa jobbade bara tre fyra dagar sedan ramlade han i på flottningen av timmer en vinter… cyklade hem i frusna kläder och sa aldrig mer. Jag en som var med hade sagt: Kan du inte ta dig upp själv så ligg kvar. Säg att det var 1948 eller 49 då.

Farmor är född ett stenkast härifrån eller typ rakt över vägen. Bertil har köpt detta och driver ett hotell numera.

Jag har siktet inställt att få fota in ett norrskens motiv från parken bakom 🙂 Jag har även diskuterat och frågat om lite julsaker i fönstren… för några år sedan hyrde vi in oss och firade min dotters 30 års kalas här. Då höll jag tal om min farmors livs story 🙂 Dottern har just farmors namn bland sina. 

Berras herrgård i kvällsmotiv.

Strax bakom finns det mycket fina och välbevarade Wifstavarfskapellt som en gång i tiden var rakt upp o ner som farmor sa ett: Spruthus. Ja på alla brädgårdar kunde det lätt brinna så egen brandstyrka fanns. Jag var förövrigt med i Industribrandkåren fram till år 2008 då bruket lades ned. Jag vart direkt värvad då de läste i mitt CV när jag började där ute 1984 att jag varit Flygplatsbrandman som några år före…

Just dimman och ljuset till av alla strålkastare tog jag tillvara på. Här hjälper också ortens centum Wivsta också till att få det motiv jag ville ha.

En strålkastare förhöjer det hela. En dröm här nere är att få fota in norrsken i motivet. Jo just ja, min kompis Mogge gifte sig ju här med sin fru Angela där inne vid altaret:)

I byn finn såklart en kyrka. Timrå Kyrka. Här lyser gravljus över min farmor, farmor, far och mors gravar.

På denna sida lyser det över svärfar och svärmors gravar.

Upp för altarets gång ja… Jag har bara filmat ett bröllop här, det var min systers. Jag satt här nere och spelade in ljudet av kyrkklockorna veckan före till en helgmålsringning, jag lade in på filmen för soundet typ före och efter 🙂 Ni vet att när man gick i farsans skola skulle det vara text före med datum, deltagare före och plats och naturligtvis fotograf som utfört det hela 🙂 Ni kanske sett att jag får in det på mina filmer som ligger på tuben 😉

Jag kan lugnt påstå att det vart en magisk kväll.