Äventyret Framtiden har satt sig vid spakarna på tåget idag, i vagnarna  bakom sitter följande resenärer:

Anki, Anna, AnnaPortugal, Carita,  Ordodlaren, Paula, Tove, Znogge, Åke, Åsa

Det blir ett dubbelämne för mig idag, förra lördagen låg jag på operationsbordet helt enkelt, då var jag inte så styv.

Mitt operations ärr gör mig lite svår att utforska världen, så jag har plockat ihop lite…

Den första bilden gillade jag inte riktigt men vann som veckans bild i en blaska på orten med följande motivationen: Se hur ljuset speglar sig in på vågorna denna tidiga morgon. Hur säger man, smaken är som.. så sten och spegling finns ju med i bilden.

Nu tar jag mig in i mitt drönargalleri. Ett populärt ställe att vallfärda till under våren, med stora stenar att sätta sina fötter försiktigt på när man vandrar runt fallet.

Studerar lite för här är jag tillfrågad att flyga runt ett bröllop till sommaren. Platsen heter som ovan Västanåfallet. Jag lovar att det brusar av stenarna när vattnet ger sig utöver klippblocken närmare 90 meter. Kaskadfall är bland det högsta i Sverige. 

Nu flyger jag strax utanför min tomt eller i hörnet av den, jag gick upp för dimmans skull, och det som jag inte fångade på linsen vart ju spegling med molnen då. 

I stort sett samma plats med ett lätt regn drog in därpå kvällen, strax innan solen skulle gå ned så strålade den ut i havet för en spegling. 

Nere vid stranden på Nacka, en liten stenlagd pir av mig för många år sedan, utnyttjar solen för en spegling i havet dessutom. Tiden är säkert 03:30 någonting 🙂 

Spegling i den fyllda badtunnans varma vatten. 

En av Alnös tre kyrkor här på ön, man har väl passerat en typ 12 tusen gånger här, min far och mor gifte sig redan 1956 därinne inne vid altaret. Det spännande är just att ljuset kan variera så extremt mycket här, ibland blir det bra med fasadbelysningen och jag lovar er att man har inte många nästan sekunder på sig när man letar rätt ljus här när solen dalar. Stenmuren går runt hela kyrkan. Kyrkan har anor från 1100 talet. Tippar på öns mest fotograferade plats. En 12-13 bönder gick ihop och byggde den i sten, den lyfte sig ca 0,5 meter / dag vid bra väderlek själva kroppen. (håll skärmen i rätt vinkel, ser ni muren)

Min favorit bild nr 1, öns sydligaste spets. En dag då allt gick fel for jag hit ut och lade mig på mage för att försöka den perfekta vågen. 45-50 bilder senare hade jag något att grotta ned mig i. Vad bjuder jag på om inte ca 30% sten 🙂 

Jag smet undan från ett 60 års kalas, jag satte mig här på stranden på en stock, halvtimmen senare tog mamma svan upp de små tussarna 🙂 Jag var nog inget hot. Spegling/Sten

Näst sista bron som speglar sig i älven innan Indalsälven når havet. Bron stod klar samma år jag föddes, nämligen 1959. Älven samlar sitt vatten långt ovanför Åre, med en sträcka på 426 km ligger den på 10 plats i storlek i Sverige, men ett av Sveriges rikaste vattendrag. Ligger i deltat och bron förbinder till Skeppsholmen där Sundsvalls Timrå Airport ligger. 

Spegling såklart av norrsken i havet utanför mig. En kall natt stod jag en bit ute i havet med stativ och fryser mina fingrar, en mkt kall höstdag med -12 graders kyla. Denna tryckte jag upp på canvas 1,6 meter bred för kyrkan, där prällen ville att den skulle st i två månader. Nu hänger den på ett kontor ute i Svedala. 

Rätt lika väderstreck utanför mig vid stranden. Ett flygplan och diverse lampor speglar sig i havet med sin inflygnings linje till Timrå Sundsvall Airports bana nr 34. 30 sekunders exponering.

Men titta här! Här ligger ju Sten.