Some image

Orsakullan undrar så här i september. 25. Ett tufft beslut…

Telefonen ringer en söndagskväll för x antal år sedan. Lennart säger: Jag har köpt en segelbåt i Stockholm följer du med och seglar hem den? Jajamänsan svarade jag, när åker vi? Flyget går imorgon bitti! Ska bara ta ledigt först svarar jag, det är klart säger han, Lennarts syster var nämligen gift med min dåvarande boss.

Vi lämnade Hammarby Sjöstad på måndagskvällen bra precis klockan 19:55, båtmacken stängde 20:00. Det var lite att fixa med som att proviantera, vi lånade en pick up och for till Nacka köpcentrum. Och gå igenom Shipman 28:an och jag skulle tejpa upp min nya sylvassa kniv vid roderplatsen. Som visade komma till användning när jag fick skära av reven då vi hamnade i hård vind i typ höjd med… ja kusten då.

Vi tuffade i alla fall stora farleden ut ur Stockholms skärgård, lade ankar typ i Furusundsleden någon stans… jag minns det fanns svanar att beskåda till morgonkaffet. Det var rätt enkelt att gå på natten med hjälp av alla fyrarna. Nu kommer det tråkiga, strax före Öregrund bromsar motorn in. Fick åka på rodret in till kajen (man drar rodret både åt höger och vänster så går båten framåt) där tidigt på morgonen… vinden hade mojnat och motorn hade ingen olja. Jag hade kollat den noga två gånger på båtmackar vi tankade på.

Hoppade iland där på denna vackra plats… tänk er en morgon med spegelblankt vatten och solen stiger upp i augusti en varm morgon… och när jag lade till kom en kustbevakare ut från sin KVB båt och berömde min förtöjning av ett dubbelt halvslag i både för och akter. På bild finns min skepparmössa synlig såklart 🙂 Lennart sov då. Jag hade sagt att sov du första passen… jag var med för att segla hem henne och det tog jag fasta på. Förklarade problemet att vi var utan olja, följ med ombord ska du få olja, han fyllde en 1,5 liters Coco Cola flaska från deras olje bar, detta borde räcka ansåg vi. Glad som hågen stack vi till havs igen… när jag hör hur motorn börjar gå tungt igen. Där stod vi på öppna havet!!!  Men det börjar då blåsa på morgonen… Då tar vi det tuffa beslutat att gå mot norr ändå. Jag tog ut en kurs på typ 330 grader, vi hade fin akterlig vind i seglen och loggade efter ett tag 7-8 knop. 

Till slut när vi seglat över ett dygn utan att se land sa jag till Lennart: Vi måste nog gå in och lokalisera vart vi är någonstans… vi kan vara i Hudiksvall eller Härnösand. När man ligger så långt ut till havs ser man inte land, det kom då upp land… vi är hemma ropade han, jag tvekade lite… min uträkning litade jag inte riktigt på… men beskrivningen han nämnde var rätt så ok. Kan erkänna att jag i trötthetens skull inte räknat in avdriften. Där låg ju södra bergets radiomast och där låg Brämön med Åstön snett till höger… Men jag kunde inte lokalisera fyren vi passerade, det vill jag ha till Agö Fyr sa jag. Nej din Svensk fyrlista bok stämmer inte… fyren är spegelvänd. Nu hade jag dålig erfarenhet av de södra vattnen vid Brämön så jag gav mig. Men så möter vi en båt det står SCA Iggesund på. Du det är Agö fyr säger jag och masten du ser kommer från Iggesund. Ön du trodde var Brämön är ju Agön, Hornslandet där till höger. Vi vände om i den farleden och satte kurs mot Sundsvall… Här råkar vi ut för ett rikligt oväder. Vindmätaren var märkt i knop. Jag revade både en och till andra revet… gick till slut ned på ett segel men det vart bara strul och kniven fick komma till användning innan en olycka skulle ske… det var ytterligare några beslut att fatta för vi stod bara och stampade och kom ingen vart innan det vart fart i skutan igen. Men som jag sa: Vi sitter inte i sjön 🙂 

Nar vi tagit oss igenom ovädret började vi känna igen oss… tog kurs på Åstön där på torsdagskvällen, tänkte att vi tar oss inte igenom innan för Alnön. Så vi bestämde med Lennarts fru om hämtning. Därefter hämtade vi min båt för bogsering hem till Lennarts hemmahamn där  i Fagervik.

Jodå det var en tuff seglats men när vi satt där på havet utan motor och tog beslutet om att segla hem var lite tuffare. Det händer mycket ombord på tre dygn som tex jag sov bara en natt, såg vindsurfare fata upp o ned, strömmen tog slut på båten och vi kunde inte äta, vi slängde maten överbord. En gång väckte jag Lennart: Vi står på grund sa jag. Han lyste på loggen och sa vi gör 8 knop, jag hade troligt korrigerat bakom något och gått ifrån dyningarna där på natten, då kändes det som vi stod på grund. Jag hade tre ombyten kläder med mig och hade allt på mig. Då och då sov jag förmodligen men då uppe på däck i den varma augustivinden. 

Kommer också ihåg att jag sov till fredag kväll (ca 17 timmar) tills min sambo (numera fru) väckte mig med blod bröd, fläsk med vit sås till, och jag sov ända till lördag morgon (typ 16 timmar till) 

Lennart kom på mitt födelsedagskalas i slutet av augusti, tackade än en gång och berättade där att han aldrig fått hem den utan mig.

Det vart lite strul med garantin, men det löste sig. 

Hela resan är inget jag ångrat och känner mig riktigt nöjd med hela färden. Viste att det inte var någon semestersegling. Såklart besiktade jag både båt och segel innan vi kastade loss, ”hon” kändes trygg inför denna resa. Dessutom hade en kompis till Lennart kollat in båten innan han köpte den.  Min Svensk Fyrlista tjocka bok var med och nya sjökort (hade jag krävt) dessutom var både kompass, kikare och linjal packade med. Jag hade GPS/navigations system i min dåvarande båt men den ville jag inte plocka med. Förlitade mig på det som fanns. Vi skulle ju ”bara” norrut 🙂  

Havet är något jag älskar högt här på jorden. 

Mitt bidrag till Orsakullans utmaning 25 september.

 

4 svar till “Orsakullan undrar så här i september. 25. Ett tufft beslut…”

  1. En riktigt spännande morgonläsning ! Tack för den; känner så väl till hur livet kan vara på havet när båtar inte fungerar och vädret överraskar. Skrattade gott åt ”vi sitter inte i sjön” och det gjorde ni ju inte trots att det var där ni satt, mitt i havet, mitt i alltet.
    En fin söndag önskas!

    • Tack Äventyret framtiden! Man får inte ta livet så allvarligt, man ska ha trevligt jämt. Är mycket positivt lagd person.

Lämna ett svar till Äventyret framtiden Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *