Man drillas av en djungel då det gäller skydd, och alla de som ringer på måndagar eller som idag tisdag och säljer bl.a. försäkringar. Jag har för evigt låst mig till Folksam. Som de flesta vet har jag bilar, båtar, skoter, hus, hundar, släpvagnar mm.
Kameror är en låt oss säga pryl jag använder mycket ofta. Över 400 bilder på en dag är inget ovanligt vid festligheter, uti naturen osv. En arbetskamrat kallar mig: Den vandrande kameran 🙂
Låt oss därefter fundera på vad för skador jag haft under årens lopp. Eller bara tänk själva vad ni haft.
Min senaste går till historien vill jag lugnt påstå. En dag i vinter tappade jag min Canon kamera, ja klantigt kan man tycka… För till Polisen och gjorde en anmälan, vart var den tappad? Jo mellan Sundsvall och Örnsköldsvik, en enastående mottagning av polisen. Anmälningsmottagaren smålog lite bara, men jag förklarade att jag stannat till i Härnösand och slutdestinationen Ö-vik. Natten innan hade det snöat ca 10 cm snö och det föll säkert 10-15 cm till den dagen. Däremellan försvann min Canon IXUS 115 HS. Ja en mycket bra kamera, jag bar med mig dagligen eftersom jag fotar väldigt mycket. För denna hemsida bland annat och i tjänsten. Hon frågade vad jag hade för bilder i kameran, jag vet att det vart ett par motiv ur naturen någon dag före, höga kusten bron vet jag också var med, jaha då är det inte din de funnit då? Där var det vedspisar på minneskortet. Tiden gick, och inget svar från Polisen.
Jag slog numret till försäkringsbolag, där jag förklarade min situation. Försäkringsmannen frågade: Jaha kameran inköpspris? Minneskortet? Inköps pris minus självrisk blir det: 1350:- Vilket kontonummer har du? Jag vart lite förvånad… Jaha kontonumret?
Så var den saken ur världen. Och tre dagar senare satt 1350 :- på mitt konto 🙂
Funderar du på hur din hemförsäkring som ska passa dig?
Klicka in på Insplanet försäkringar som ger bra råd och tipps!
Hur slutade nu min kamerahistoria? Jo vad som göms i snö kommer fram i tö heter det. Och det som inte är stulet kommer oftast tillbaka.
Kameran låg på gräsmattan där snön tinat bort under de stora snöhögarna, vad kul tänkte jag, men varken batteri eller minneskort fungerade och för att inte säga kameran som var överkörd av min bäste vän i vinter 🙂 Min egen Bolinder Munktell (Buster 400) med grova kättingar runt hjulen som passerat kamerahuset med x antal piggar, ja titta bara på bilderna!
Nu åter lycklig ägare till en Canon IXUS 115 HS 🙂 Fotograferingen fortsätter och sommaren är här 😉
Ha ha, vilken story!! Kul att höra från dej, det blir så ibland att man ”tappar någon”, men härligt att höras igen=) Sommaren är på väg med stormsteg… hoppas hårt på en fiiiin sommar!!
Mycket jobb har jag och det är mycket bra;)
Får fixa en tallrik till dej då;)