Förra veckan missade jag Klimakteriehäxan Selfie. Jo han sov hela dagen typ i frossa och skulle på toaletten small jag av och hamnade på golvet med slaget huvud i en stol till relaxen, när ambulansen placerade mig på en bår där i rummet hade han 40 grader i feber och talade lite osammanhängande… Jag trodde det var söndag och månaden januari. 5 dygn på Plåsterkåken nu i en bakteriell lunginflammation. Jag prick 25 dygn nu på kort tid.
1. Mitt första hundminne: Min fasters pudel (Carina) som flyttade in Farmors & farfars stora hus när jag var en 2 år cirka. Faster skilde sig och flyttade hem ett tag… Det finns film på då vi busar galant på gården… men på något vis fick hon ett ont öga till mig inne vid en trapp och nöp till mig i örat så att blodvite uppstod… faster beslutade omedelbart om avlivning. Nu förstod inte lille Åke det hela så han reagerade inte på att vara rädd 🙂 Jag fick väl ett havre flan morsan hade haft över skurkäppen som tröst en stund 🙂
2. Filmhund som stannat kvar: Hachiko, Lassie och Båtsman från Saltkråkan jag tittar på ännu. Någon gång ska jag allt besöka Norröra, helst med egen båt. Planerar att utgå från Värmdö landet, typ Sollenkroka där jag har vänner och det finns båt ramp:)
3. Bokhund som stannat kvar: Kan inte komma på någon som ingått i en bok som fastnat i minne.
4. Den hunden glömmer jag aldrig: Min egen hund Tussan, jag har tusentals bilder och minnen av.
5. Berätta en egen liten hundhistoria! Ni som följt mig under alla år har ju fått följt med på våra upptåg med våra hundar Lola Och Tussan. Har man hund har man det i 24 timmar om dygnet. Men jag kan ta när jag hittade henne, det var på Blocket en fredagskväll jag såg en annons. Denna ska jag allt ha tänkte jag, fick aldrig ngt svar av säljaren. Till slut ringde hon mig på lördagen: Ja hur tänkte du lösa detta då? Inte hej och vad kul heller… Jag åker till min bror i Torsby ikväll så står jag på din bro på söndagen klockan 10 står på din bro i Hjo. 80 mil är ingenting för en Norrlänning 🙂 Jag kom in på den stora gården bland kor, hästar och flera hundar samt katter… men ingen liten vit sak. Vi gick in i huset och fick hälsa på föräldrarna i alla fall… och till slut dyker det upp en liten tuss där i köket. Jag grimaserade och viskade till Facit nej hon är för liten… då går Facit ned på knä och skulle gosa med den lilla hunden och då slickade den vita lilla tussen henne på kinden och hon lyfte upp den i famnen och hon lade huvudet på sned åt mig och då gick Åke ut i bilen och hämtade slanten under den bakre dörrmattan:) Hemresan tog ju ett tag för det vart mycket stanna osv. Vi var nog hemma till 24:00 i varje fall… nu är det så att min fru är allergisk och hon hade börjat känna av den här vita saken, jag badar henne för hon kom ju från en bondgård full av div alster. Jag badade hunden och virade in henne i en handduk och hon frös förstås… jag tillade att klarar du inte hunden får du flytta in i gäststugan och sedan dess har hon varit frisk 🙂 Tussen sov runt min kudde och huvud den natten som ytterligare över 11 år…
6. Om jag hade varit en hund hade jag varit en … Yorkshire Terrier gärna med pudel i sig.
6 svar till “Klimakteriehäxan Selfie om hundar.”
Tråkigt, hoppas du mår bättre nu. Det var tråkigt första hundminne. Jo, avstånden annorlunda i Norrland. Maken kan också titta på Saltkråkan, Lassie fanns när jag var barn.
Så kul att läsa att du för det första INTE verkar vara inlagd på sjukhus denna måndag, för det andra att läsa hur din Tuss kom hem till dig. En så fin story:-)
Yorkshire terrier är rätt roliga. En av mina kompisar har haft två stycken, först en som hette Tiger och han varit med på min blogg ett antal gånger och nu har hon en Valter.
Kul att du är med med en Selfie den här veckan. Och du – håll dig borta från plåsterkåken nu!
Norröra med egen båt det låter det =) Kanske får du se farbror Melker bada med kläderna på, men se till att åka en dag då det inte är tjocka. Älskar också saltkråkan!
Kul att läsa om din Tuss. Jag har också slängt mig iväg och hämtat katt men jag hade väl bara hälften så långt som du=) önskar dig en fin Valborg!
Herrejöss så du lyckades skrämma din fru till att bli fri från allergin! Det var bra jobbat! Funderar på detta med hund som nafsar. Jag tycker också förstås att en hund inte får bitas, man måste kunna lita på den. Samtidigt är det så att ett litet barn aldrig ska vara ensam med en hund för då kan det bli som för min exman där småbarn trängde in hans bordercollie i ett hörn tills hon blev så ängslig att hon nafsade för att komma därifrån. Det blev ett rabalder men både barnen och husse lärde sig något och det upprrepades aldrig. Ja ett liv utan djur är rätt fattigt, det känner jag verkligen nu då jag inget djur har längre.
Tråkigt, hoppas du mår bättre nu. Det var tråkigt första hundminne. Jo, avstånden annorlunda i Norrland. Maken kan också titta på Saltkråkan, Lassie fanns när jag var barn.
Så kul att läsa att du för det första INTE verkar vara inlagd på sjukhus denna måndag, för det andra att läsa hur din Tuss kom hem till dig. En så fin story:-)
Yorkshire terrier är rätt roliga. En av mina kompisar har haft två stycken, först en som hette Tiger och han varit med på min blogg ett antal gånger och nu har hon en Valter.
Kul att du är med med en Selfie den här veckan. Och du – håll dig borta från plåsterkåken nu!
Norröra med egen båt det låter det =) Kanske får du se farbror Melker bada med kläderna på, men se till att åka en dag då det inte är tjocka. Älskar också saltkråkan!
Kul att läsa om din Tuss. Jag har också slängt mig iväg och hämtat katt men jag hade väl bara hälften så långt som du=) önskar dig en fin Valborg!
Tussan var naturligtvis en skatt ni hittade! Tack för att du hedrar hennes minne med att berätta!
Hoppas du kan hålla dig frisk och på benen nu!
Hehehe, du är nog en pudel du….tänk att jag missade nämna Båtsman, världens bästa filmhund!
Herrejöss så du lyckades skrämma din fru till att bli fri från allergin! Det var bra jobbat! Funderar på detta med hund som nafsar. Jag tycker också förstås att en hund inte får bitas, man måste kunna lita på den. Samtidigt är det så att ett litet barn aldrig ska vara ensam med en hund för då kan det bli som för min exman där småbarn trängde in hans bordercollie i ett hörn tills hon blev så ängslig att hon nafsade för att komma därifrån. Det blev ett rabalder men både barnen och husse lärde sig något och det upprrepades aldrig. Ja ett liv utan djur är rätt fattigt, det känner jag verkligen nu då jag inget djur har längre.