Välkommen igen till Veckans Foto! Här kan alla vara med, Det handlar alltså om vad du har fångat genom din lins under veckan.
Första segelbåten rundade Alnöns nordspets i veckan. Man kan ju tro att ha gick för tävling… ja utan flagg.
Nu vill jag att ni stannar upp – där röda pilen slutar sitter den kvinnliga lokföraren och vinkar åt mig 🙂 Jag tror nu att det kan ha varit A**. Eftersom jag inte fått hennes tillåtelse att visa bilden, tar jag med platsen där hon satt, ”bakom” skylten helt enkelt. Lokförare kanske inte får göra sånt här… Ni ser allt handen skymta, va?
Veckans utflykt med polaren Jerre hade jag som mål att åka till Galtström.
Dikten: Där bäcken möter havet.
(medhjälpare AI)
Bäcken bär sina hemligheter i klara händer,
små stenar, buckliga minnen, kvistar som sjunger.
Den sluter ögonen först när saltvinden ropar,
och doften av öppet vatten drar som en magnet.
Här, där söt och salt håller varandra i gränslandet,
blir rörelsen långsammare, som om tiden blöder ut.
En sista porlande viskning innan världen vidgas,
stenarna möter tidvattnets tunga, mjuka hand.
Fåglar ritar ljusa kors mot himlen — korta, exakta.
Bäcken ger sig, men lämnar en väg av silver efter sig;
havet svarar med ett stort, lugnt andetag.
Mötet är inget slut — bara en annan sorts början.
Nu till Galtströms bruk, det var igång mellan åren 1673 till 1916, mer om detta får plats på Caritas Glada måndag dvs imorgon redan 😉
Ja, var ska sleven vara om inte där i grytan?
