Some image

Vinterpromenad på Åstön bland räv, svan, fyr, två lotstorn & hav.

Man ser tillbaka lite grann… bra precis ett år sedan.

Det här var en promenad som blivit framflyttad länge nu, såklart är det mitt fel. 09:oo körde grannen Thomas fram limousinen på Nacka (blå punkt till v) Vi skulle bege oss ut i den yttre skärgården (blå markerad ring till h), bilresan beräknad till timmen. Över bron upp till Johannedal sedan norrut mot Timrå, Sörberge och Söråker med vägen ut. 

Åstön är en ö, med ett naturreservat som bildades år 2000 av Timrå kommun. Naturreservatet är 395 ha stort och är ett representativt område för norrlandskusten. Kuststräckan inom reservatet är cirka 15 kilometer och saknar mestadels bebyggelse. Syftet med reservatet är att skydda och vårda ett representativt skärgårdsområde så att naturen får utvecklas fritt, samt att utveckla friluftslivet i områdets kulturhistoriska marker.

 

Vi parkerade bilen och klädde på oss, enligt rapporten skulle det blåsa 5 m/s. Temperaturen var kring nollan. Vi hade också noll aning vad som väntade oss. Röd markeringen är vägen ut vi gick och de svarta prickarna är vägen tillbaka.

Området har en långvarig kulturpåverkan i stort sett sedan det steg ur havet. Reservatets högsta punkt är 37 meter över havet och ligger på Österskatan strax sydväst om Skeppshamn. Med en landhöjning på cirka 8 millimeter per år innebär det att hela reservatet låg under vatten för ca 4 600 år sedan. Det har funnits flera småbruk och fiskarstugor på Åstön och sedan 1940-talet fram till i slutet av 1990-talet var det ett militärt skjutfält. Flera av försvarets byggnader är kvar men används för andra ändamål idag. Landområdet inom reservatet är ytletat av försvaret på jakt efter oexploderad ammunition och är ofarligt att vistas på. I vattenområdet mellan Leskäret och Skeppshamn samt runt Leskäret råder däremot ankrings- och dykförbud på grund av risk för oexploderad ammunition.

Tre delområden har avsatts för att specifikt gynna friluftslivet i reservatet. Besöksmålen vid Skeppshamn (delområde 1), Åkeröviken (delområde 2) och Lotstornet (delområde 3) har möjligheter att utveckla verksamheter som syftar till att främja besöksnäringen och friluftslivet. Området vid Skeppshamn inkluderar det gamla kapellet från 1700-talet, ett fiskarmuseum och en servering i den gamla officersmässen som har öppet sommartid. Vid Skeppshamn finns även stugor att hyra på korttid. Vid Åkeröviken finns en badplats och en brygga för båtar att lägga till vid. Fina badstränder finns även vid Koviken i reservatets västra del.

Första bilden tagen 10:01 i Skeppshamn. Härifrån får man gå till fots. 

Vädret rår man inte på. Vi hade förberett oss med lämpliga kläder. 

Havet är underbart alla årstider anser jag. Vi valde att gå motsols. Thomas tyckte vi skulle ha solen på tillbakavägen.

 

 

Rakt över till Finland.

Nästan överallt ligger det bräder, kommer från en förlisning av buntar med virke för någon månad sedan lite norrut en 3-4 mil. 

Vågorna slog upp mot klipporna vid Åstöns yttersta spets. Tanken var att vi skulle fika här ute, men vädret ändrade snabbt vår plan.

En av Åstöns två fyrar.

Lastfartyget Vechtborg (NL) tuffade förbi i 12,9 knop.

 

Där vid en glänta i lä sitter vi och fikar så ser jag en person kommer gåendes. Sumpen min fd arbetskollega. Han frågar om vi sett någon räv? Nej det har vi inte men rävspill alldeles nyligt. 

Vi sitter där och lyssnar till Sumpen som visar bilder ur sin telefon och berättar om räven han har följt i två år. Plötsligt säger Thomas: Där är ju den 🙂 

Sumpen hade tagit ledigt denna dag och gett sig ut att leta efter räven. Han hade med sig en ryggsäck med godsaker. Hur han lockade fram räven vill jag inte avslöja. 

Räven undrar vad han ska få?

Jag låter kameran knäppa på. 

Den försvinner ibland med maten, S berättar att hon har 4 ungar någonstans. Dom tar hon inte fram för oss… eller så gräver ned godsakerna. 

Det var en sagolik vacker stund.

Nu kommer vi till den gamla utsiktsplatsen/lotstorn på tillbakavägen. 

Thomas studerar vid Åstöns sydöstra del, fd lotsutkik. Kumlet är 5 m högt och står på 15 m över havet. 

T studerar fågellivet här vid stranden, här brukar det stå ett långt bord men bänkar. Men naturens makter hade förmodligen gjort sitt. Nu var det enkelt byggt med lite flytvirke.

Havet är mäktigt. 

En aningen kallt. 

På väg upp till det nyare lotstornet vid Storhamn.

Utsikten är magnifik över Banskäret. Här hade en vän till mig stuga som liten med sin familj innan militären tog över det hela. 

Tillbaka i Skeppshamn.  Vi pratar om en fika till och vilar benen. 

Vid denna bod dukar vi upp termosarna igen med både choklad & kaffe samt kexchoklad. 

Här syns den gamla kyrkklockan anno 1700 tal bakom trädet (det tar vi en varmare dag) 

 Då vi sitter där kommer en svan simmandes.

Thomas pekade på en strömstare sittandes på en sten.

Tur jag hade en macka över att bjuda på 🙂 

Men han ratade osten 🙂 

Jag vet att vissa har sett detta inslag, men nu fick ni se det igen 🙂 

10 svar till “Vinterpromenad på Åstön bland räv, svan, fyr, två lotstorn & hav.”

  1. Vilka vackra bilder! Räven är ju nästan tam som en hund och så fin med tät röd päls. Den ser väldigt stor ut tycker jag. Tack för att du delar med dig.

    • Tack LillaSyster! Ja Sumpen hade med henne att göra i två år (vad jag vet) Hon följde han ibland en hel dag. Han har stuga ett par km ifrån så räven kom även dit. Men han tog aldrig in henne. Jag måste kolla upp hur det har slutat för de fyra ungarna. Jag fick inte berätta för mycket då om exakt plats och så… Ett år och 6 dagar sedan exakt idag vi var ute på denna promenad turné på 15 000 steg, i den yttre skärgården med grannen Thomas 🙂

  2. Min far var aktiv inom hemvärnet (hemvärnchef) och var på utbildning på Ostön som jag trodde det hette när jag var liten.
    Vi dit en gång för länge sedan – slutet av 1990talet – men jag kommer inte ihåg nånting förutom fyrarna.
    Häftigt med räven ❣️
    För x antal år sedan matade hag en rävmamma med ungar, vilket tog ett avslut när björnen kom på besök och åt upp rävarnas mat.
    En plats jag aldrig varit till men det finns på planeringslistan är Skuleberget.
    Har Du varit dit?
    Ha en så bra torsdag som möjligt /åsa

    • Men så trevligt att du varit dit 🙂 Så trevlig hur du matade rävhonan och dess ungar 🙂 Nu ska du få höra en story: Typ 94 var jag dit med en seglarkompis (Mogge) Vi lade till i viken den stora på bild till höger nästan längst ut. Vi vart utan vind och hade inget bränsle i den nyinköpta segelbåten som var Mogges. Vi övernattade och vaknade över fullt krig i skogen strax intill tidigt på morgonen, tänk om det var din far som ledde det hela? Vi vart ju jätterädda som du förstår när det smäller och brakar uti skogen 😉 Vi såg ju alla möjliga fordon och gubbar genom rutorna på båten. När vi väl var hemma igen kollade vi i tidningen. Då stod det ju där att hela området var avlyst. Vilket vi hade noll koll på 🙂
      Jag har varit till Skulebergets fot och vandrat lite. Men aldrig klättrat upp på väggen, men något jag gärna vill göra. Det är en mäktig utsikt därifrån, dottern har varit upp och visat bilder. Hela Nationalparken är fin där. Thomas grannen åker ofta dit. Jag ska ha en bra torsdag, nu blir det hockey med en Timråspelare med på isen 🙂

  3. Det inlägget tål verkligen att visas om och om igen. Bilderna med räven är magnifika. När man ser det här ”tama” och vackra djuret vill jag inte tro på att många vill skjuta rävar av olika anledningar. Har aldrig sett någon mata en räv…

    • Tack BP! Nu har du fått se det igen 🙂 Jo det vart en talande dag där bladet låg helt o skrivet då vi lämnade Nacka, men så mycket vi tog in Thomas o jag. Nu har du sett hur man matar en räv men det var någon speciell relation dom hade tillsammans.

  4. Jätte fina bilder från Åstön och dess reservat!

    Räven är så vacker att se o hur din vän matar honan ur handen.. ❤️

    Då kan jag passa på att berätta om en tam räv vi hade där jag är uppväxt, den gick bara till vissa hus där den fick mat och godsaker Hos oss klev den in i hallen o ropade för att tala om att den ar hungrig.. Vi gick då sakta ner o samtidigt pratade med den så den ej blev rädd.. Men det var den absolut inte.. Den visste att den var välkommen och vi ej skadade den.. Nu minns jag ej om detta var en hona eller hane.. den kom 3 år i rad sen såg vi den aldrig igen.. Den var oxå så här vackert röd o fluffig i pälsen

    Men som sagt detta ser man gärna om o om igen.. så härligt berättelse och bilderna är magnifika!

  5. Tack Åsa! Jo Åstöns stränder, vikar, hav började jag att besöka redan som barn. Mors kusin hade stuga där ute och i Skillinge där jag tog mina första bilder som 6 åring typ hos min fars kusin. De bilderna sitter i mitt andra fotoalbum. Från 1974 började jag åka runt där med min båt.
    Så trevligt att du berättar om eran räv. Men jag antar att ni var djurvän till 110% för att lyckas. Jag vet inte hur länge en räv lever. Vi har sett tre st utanför mitt fönster en gång. Det finns ett rävgryte strax intill, där Thomas satt en gång en tidig morgon när en rävmor tog upp sin kull. Jag var sjukskriven vid denna tid, farbro doktorn hade poängterat: gå ut i din skog du på läkarintyget 🙂 så jag var lite trött att gå så långt men vi fördelade på tre fikapauser typ var 5000 steg 🙂 Vi hade ju hela dagen på oss och Thomas hade ficklampa i ryggsäcken 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *