BP:s Skyltsöndag går vidare.

Hemma på min födelseort hade min far och mor en Glas & Porslinaffär i slutet av 60 talet… i samma hus hade Gun & Ove Timråblommor på den tiden. Nu huserar GriB där med sina Utställningar, Workshops, Kurser och Event. Krister ”KriB” Björklund. (detta skulle jag ha med men jag hamnade ju på plåsterkåken)

Resterande veckan eller torsdag kände jag mig riktigt rastlös, så jag satte mig på tåget.

Ja söderut skulle resan gå…

Vagn 1.

Jag hade bara betalt till Söderhamn, så där klev jag av 🙂

Jag vart riktigt imponerad av deras resecentrum.

Därefter fortsatte resan med buss inåt landet…

Förbi:

Sedan förbi:

Därefter förbi: Ja till slut hamnade jag precis på gränsen mellan Hälsingland och Dalarna… det var här jag stötte på björnbajset (se tidigare inlägg)

På fredagen besökte jag en bekants bilverkstad hemma här på ön. Hägglund är alltid rolig 🙂

Samma här Tonys KulTur i Natur, vi fick lära oss ramsan i småskola typ år 1967. Våran fröken Ingrid gick i pension när hon släppte oss efter trean -69. Jag vill kalla henne för rutinerad åldring 🙂

Tretti’ dagar har november,april, juni och september, februari tju’åtta alén, alla de övriga trettioen.

Svamparna från en liten genväg i skogen, lite på utsidan av Nacka vid en hundpromenad…

Tretti’ dagar har november,april, juni och september, februari tju’åtta alén,alla de övriga trettioen.

Från en front, sitter på en äldre traktorn från samma årgång som mig 🙂

Jag stannade naturligtvis och tog ett par plåtar… men jag såg mig omkring 🙂

Hur som helst: Tretti’ dagar har november,april, juni och september, februari tju’åtta alén,alla de övriga trettioen.
Detta blev mitt första inlägg i ”Dagens Foto” som då blev nr 253 år 2019.

Söndag igen och då skyltar man såklart tillsammans med BP:s Skyltsöndag

Måndag morgon hade jag inte fått lämna sjukhuset… så jag hann med en frukost till.

Av förståeliga själ har jag inte rört på mig så mycket, men till en granne har jag allt tagit mig.

Jo till en annan granne med, men Thomas är ofta ute och fiskar 🙂

Bästa skylten satte kompisen Micke på min traktor 🙂

Kan inte hoppa över Caritas ”Glad måndag” när man blir utskriven från Plåsterkåken igen.

Jag hade mina svaga aningar om att få lämna Infektionskliniken idag… Doktorn och jag hade liksom samma åsikt på söndagen att stanna minst ett dygn till.

Härlig frukostmåltid från sal 9.

Detsamma med lunchen…

På ronden efter lunchen kom det tre st inklusive doktorn förstås. Jag frågade om jag fick gå ut och gå en promenad? Gå inte så långt bara, kommer snart in och skriver ut dig!
Gissa på en skala hur glad man blir så här på en måndag 🙂

Men bättre komma skall. Ja vad sägs om att få breda egna mackor i hemma miljö? Ställa ned dom på altanbordet och lägga sig i soffan…

Tända ”några” ljus…

Fyrbente vännen har också anslutet sig till mitt sällskap… nu är det väl rörelser på gården som hägrar…

Ligga och titta ut bara…

Det är Carita som har uppfunnit detta fina tema ”Glad måndag”.

Dags för BP:s Skyltsöndag igen (sorry BP, kan inte lägga till länk riktig via iPhone)

A-kost middag från plåsterkåken igen denna söndag.

Inte undra på att alla vet vad jag heter då dom har en fuskskylt innan dom går in 🙂

Enda kontakten jag har med hemmet (tiden och datum får väl räknas som skylt?)

Oj oj oj jag har missat BP:s skyltsöndag något.

Jag föll på ett riktigt krokben…

Enda kontrollen jag hade ett tag var:

… som att köra upp och ned 🙂

Här började jag starkt tro på mig själv 🙂 E-kost är ändå ett mål mat… men typ hälften så mycket som rumskompisen. Gissa hur mycket jag härjade… men jag tror det är några som vet bättre. Just denna kväll fick jag ett mål till insmugglat (2 stekta korvar och stuvade makaroner typ 3 matskedar) men gissa hur jag njöt 🙂

Den här manicken vart jag inte vän med 😉 Jag är en sådan som läser text tv:n så fort jag kommer åt… den här satt alltid på väggen.

Rätt gullig anslagstavla.

Viktigaste skylten i världen vart man än är. Gissa hur många som fått användning av denna lilla skylt… Memorera alltid denna i lokaler ni kliver in i.

Ja här huserade jag till slut några dagar…

Nu började livet på riktigt 🙂 Rullader med potatis och världens godaste sås stod på brickan 😉

Just idag var jag stark (Kenta) Min stora födelsedag orkade jag endast fira med mina närmaste (lagom utsläppt till 22/8) Glassen var det enda som smakade faktiskt… det övriga hade jag längtat till alla dager, var lite misslyckat… men det höll ångan uppe på plåsterkåken 🙂 Firandet är framflyttat…

Det här har ju exploaterad över hela Svedala… Även i Norrland 😉

Jo min eminenta bricka ingår liksom i mitt rehabiliteringsprogram…

För det första har jag inte orkat nått min computer på ett tag…

Gäller att tajta åt mina meddelanden… men sedan 08-07 är en lång tid att plöja igenom…

Jag har legat inne 8 dygn på Sundsvalls Sjukhus. När i e-posten den kommer eftersök på sidan från bloggbrodern… jag minns inte vilken dag men Tack Christian!

Mina armar höll nästan hela tiden…

Hur det såg ut igår vill jag inte visa ens… men sista morgonen gick det inte att finna mer blodkärl…                 

Ett otroligt sök på kallt vatten… Jag lärde mig de olika avdelningars sätt att portionera ut vatten. Från början kunde jag bara dricka isvatten… kolsyra gick bort direkt och ljummet… naturligs kräktes jag upp allt, på en avdelning höll jag koll på hur många isbitar det fanns kvar, 3 2 och 1 eller den sista fick glida ner på morgonen klockan 06…

Jag vaknar i morse och sträcker ut min hand…

Där stod nu tre… som jag tydligen samlat på mig inför natten på hemmaplan…

Den här känslan uppskattar jag så otroligt mycket… det här fans inte ens på kartan egentligen när jag fick gå ute idag.

Att få stå här i strumplästen 04:38 och känna att man lever med sin lille Tuss.

Jag tar med mig en kall flaska vatten på volymen 1,5 liter och startar ett litet inlägg…

Känslan att kunna sitta här 04:50 går bara inte att beskriva.

Återkommer såklart. Jag har många fina minnen från de alla avdelningar jag låg på. Dom tråkiga har jag begravt någonstans…

Sanna är uppfinnaren till detta.

Klubba får mig att tänka på verktyg som jag nästan använder mig dagligen av. Antingen monterar man något eller så demonterar man något.

Längst ut på det man ska slå med sitter det som här bly. Med bly får man tunga rekorderliga slag. Bly använder jag inte ute i naturen såklart.

Det hela betyder att man inte vill skada ytan, här en liten mer fin variant.

En liten tyngre plastklubba på ca 3 kg, färgen har ingen betydelse.

Vit kan däremot betyda ”för ett mjukt” materiel, för riktigt finlir. Då brukar jag försöka använda mig av teflon. Orsakar mycket liten påverkan på detaljen man ska knacka på.  

Den här svarta pratar vi om 6 kg ungefär…

Då man riktar mot plåt, då åker farfars gamla träklubba fram. Bra kraft med snygg design. Ponera att den är från 30-40 talet också.

Sedan finns ju godisklubba också, men ingen hitt för min lilla vovve.

Fler bidrag finner ni Här