Äntligen gick min bod att öppna där cykeln stod, det fina vädret hade tinat bort takraset.
Pumpade och monterade på en GoPro kamera i den fina morgonsolen.
Isen såg fin ut, lagom med snö och inte för halt. Styrde mot norr. Mitt mål blev Gista Holmarana. Två öar som ligger i skärgården. Här har jag varit många gånger med båt naturlivis men även åkt skoter hit, spark, vattenskidor minst tre gånger, men då har jag startat från en brygga, även nästan simmat hit, seglat hit, promenerat hit och åkt skridskor över. Första landstigningen var året 1973 🙂 
Tydligen var det redan sommartid här ute, sommarmöbeln var redan framtagen 🙂
Det är lika rofyllt som alltid att kliva iland här. Bara känslan känna att man är ensammen 🙂 Exakt denna plats var min första landstigning för 44 år sedan 🙂
Så det var premiär med cykel. En som sa på Facebook: Häftigt 🙂
Nu lade jag mig inte på stranden… den var lite kall… Men en underbar plats som alltid 🙂
Jag fortsätter att runda motsols.
Vy mot dit jag bor sedan 1996 🙂
Men det vart en lite fadäs 😉 Jag parerar för lite stråk… men denna beslutar jag mig för att åka över, isen såg ut att den skulle hålla! Men icke!!! Jag for igenom med framhjulet, det blev en framåt volt, kom upp på andra sidan endast med benet kvar i vattnet. Det syns på filmen taget från styrstången där en GoPro kamera satt. Den andra har jag på huvudet 😉 Plurr till knäet alltså. Men annars gick det bra 🙂 Lite öm i armbågen, lite skrubbad på knäet och lite värk i ytterlåret… Isdubbarna runt halsen behövdes inte användas 😉
Jag ville ju inte vända denna fina vårvinterdag 🙂 Så jag fortsatte.
På nästa sida stannar jag till, här finns bryggor på sommaren och några fler bord utsatta. Någon ”annan” städar ju här 🙁
Här finns en stig upp till en öppen platå. Jag brukar oftast besöka denna plats, men jag var lite öm… Dels i mina ben för det var motvind hit och cykeln gick inte så lätt i snön.
Här stod nu min cykel där båtarna lägger till på sommarmånaderna 🙂
Två svanar simmar utanför den Lilla Gistaholmen.
Mot väster ligger min födelseort, strax nedanför den stora vita höghusen var min första bostadsadress 1959 🙂 Fabriken till höger arbetade jag närmare 24 år. Den lades tyvärr ned år 2008.
Svanarna lyfter och gör en repa 🙂
Jag kom på ett nytt ordspråk: Man ska inte försöka cykla på tunn is 🙂
Alltså det var det första jag hade tänkt fråga – finns det broar mellan öarna. Svaret fick jag ju sedan – nej, man cyklar på hal och tunn is. Nej usch! En sådan risk skulle jag aldrig ta. Är alltför feg för sådana äventyr – å ett iskallt och blött ben hela vägen hem – nej tack.
Men jag måste säga att du lyckades fantastiskt med dina bilder – trots ”nära döden” upplevelsen.
PS. Som dum nollåtta läser jag ju när tidningar varnar för tunna isar och att man aldrig ska ge sig ut ensam så här års (läs: för några veckor sedan här). Men du verkar vara van att strunta i sådana ”dumma” varningar;-) DS.
Svar: Varningsr är inte dumma. I vanliga fall när jag åker skoter har jag en flytoverall, nu skulle jag cykla och då blir det för varmt. Jag skulle inte gett mig ut om det hade varit dålig is, detta var på en udde och jag felbedömde lite… bilderna blev bra ja. Tack 🙂
Nej, nej inte testa tunna isar!!!
det kan ta en ända med förskräckelse!
Men din dramatiska cykeltur gav fina bilder i alla fall
och en ordentlig motionsrunda.
Lite för våghalsigt för mig. 🙂
Svar: Jag är uppväxt på havet, min far tog mig med så fort jag kunde stå på egna ben.
Men du får väl ta det lite lugnt, de finns de som har druknat på grund av sådana dumheter.
se till o vila upp dig nu 🙂
Så vackra bilder, låter som en härlig tur.
ja begravningar avstår man gärna. 🙁 speciellt de som dör rent för tidigt.
Svár: Jo det var en riktig fin tur på cykel. Ett perfekt väder att vara ute i naturen 🙂
Så, du åkte igenom i alla fall … Ante mig … 😛
Fina bilder fick du ändå, och inga allvarliga skador … så jag antar att du tar det för ett äventyr bland andra … 🙂
Svar: Tack! Jag var beredd på det värsta, isdubbar runt halsen med. Ja det var ett äventyr. Jag hade tänkt gått ned och borra ett hål och mäta isen på söndagen… men då hade jag blåst bort. Jag tippar att den höll 30-40 cm då. Nu var det uppemot 15 grader så då tinar en del bort. Det gäller att läsa isar, i detta fall trodde jag att isen vid stråket skulle hålla… hade det varit större hade jag inte provat, dessutom var det nära land. När man ger sig ut på isar måste man vara beredd.