Some image

Färgsprakande november #26

30-dagarsutmaningen i kast med LillaSyster

Denna bild är inte tagen igår… jag vill bara visa hur jag låg och väntade med min långkamera på måndagsmorgonen 🙂 Det dyker alltid upp något djur på gården. Jag såg faktiskt en gråspett under mitt kaffedrickande för första gången denna höst. Mattan och farfars målning av min farmors far representerar nog de flesta nyanserna vid det tillfället. Jag lovar att återkomma till gråspetten,

Vad dök upp denna morgon då? Jo, en Rodger klev in i sökaren.

 

Pippi-fåglarna hade förmodligen flygförbud under den frostiga och regniga morgonen…

Därefter gjorde fru Fasan entré, och plötsligt dök Kurre upp och försökte komma med i bilden… Jag hade tyvärr kameran inställd på manuell fokus, så jag var tvungen att snabbt bestämma var jag ville ha skärpan. Jag tänkte att om det fungerar så fungerar det…

På en sådan disig morgon är det en utmaning att fånga rätt motiv för dem alla. Man har endast en chans; det handlar om sekunder när tillfället uppstår.

Ja, varsågod, fru Fasan. En hona är ofta mycket försiktig med våra rörelser, medan hanarna är lite modigare.

Denna sort kan liknas vid Snurre Sprätt! De är ofta två (troligtvis syskon) och agerar mycket försiktigt.

Nu sitter den tre meter bort på altanen och tittar in på mig, och ibland står någon av dem och tittar in genom fönstret. Det var precis vad jag hade hoppats på… en anledning till att jag beställde stora fönster från golv till tak var för att jag ville vara så nära naturen som möjligt. Titta noga på hans päls, den ser ganska frostig ut. Jag tror att jag behöver förbereda en matlåda med värmande solrosfrön till dem.

Och det är därför jag har placerat en av mina övervakningskameror (IMOU) här, i hopp om att fånga ”Årets bild: ”Ekorre tittar in” 🙂 Jag tog den här bilden manuellt från min schäslong i början. Visst, släden är ute nu, och den såg mycket mer färgstark ut med 20 cm snö på i lördags… men det kommer mer snö, det lovar jag. Synd bara att jag inte hade övervakningskameran i den vinkeln just då… när jag drog fram den med min fyrhjuling i lördags. Man kan inte alltid lyckas… men ibland vore det trevligt 😉

  Glad tisdag på er alla!

 

 

8 svar till “Färgsprakande november #26”

  1. Glad tisdag av bilder man blir glad utav. Häftigt att ha så många olika vilda djur i trädgården – både på gott och ont…..jag menar ibland kalasar de ju hejvilt även på sådant som vi inte tycker är avsett för dem. Ha en fin dag! Tack för länken.
    Ps Cikorian användes som kaffesurrogat under kriget- men den kanske inte växer norr över?

    • Tack LillaSyster! Många djur ja… och både på ont och gott. Rådjuren käkar blommor, Duvhöken jagar småfåglarna… Cikorian kan jag varken svara på hur långt upp den växer.

  2. Du behöver ingen tv eller annan underhållning, bara att se ut å njuta av naturen! Det passar ju perfekt för en panschis eftersom det verkar vara ett heltidsjobb….

    • Nej för ikväll stängde man av TV 🙁 Grattis till en poäng för erat lag. Ja här ska jag läsa din bok också. Facit är klar med den… non ska vist skriva till dig om hon inte gjort det redan…

        • Ja suck mitt lag klappade ihop… men vi tar nya tag 🙂 Jo min äkta hälft, hon ville kommentera din bok. Jodå jag vet vad hon skrev. Tack Christian! Tvåla dit Rönnberg och grabbarna nu på torsdag 🙂

  3. Tänk om alla naturfotografer hade en schäslong att ligga på medan de utförde sina jobb. Snyggt jobbat. Är som vanligt speciellt svag för Kurre. Han är en sötchock som Åsa brukar säga. Men även rådjuret som kliar sig är suveränt fångat:-)

  4. Tack BP! Finns ett enkelt ordspråk: Som man bäddar får man ligga 🙂 Jag har ju lite tur också med eller i fotograferandet 😉 Klumpfot ordnar till det liksom 😉

Lämna ett svar

Upptäck mer från Nacka 144

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa