Vi hade inte provat på någon av skogens stigar på några dagar, snödjupet såg lite oroväckande ut. Någon hade ridit före så Lola tog spets.
Vart tog du vägen blick 🙂
Så nu kör vi!
Det här är mycket härliga stunder med henne.
Ja en snö hund.
Lycka 🙂
Men det var också vackert inne i skogen.
Hon lyder så vackert när jag ber henne stå för en poserings,
Full fart 🙂
Och stigen går faktiskt där.
Äntligen ser jag Nackavägen.
Här kan man försöka skaka av sig all snö. Vi hade bara halva sträckan kvar hem… jag valde vägen tillbaka.
Tur att den var skottad i varje fall.
Väl hemma vart det bad för Lola. Vi stannade till vid en granne, Ann frågade om jag skulle få bära hem Lola? Ja hon lufsade sakta… men det var stora bollar med snö vid varje ben mot magen som troligen skavde. Det blir säkert en till tur idag.
Så härliga vinter- och snöbilder. Här är det i stort sett snöfritt nu.
Ha en skön söndag!
/Ingrid
Ja, tänk om man vore hund, älskade snö och skulle kunna springa i full fart genom tjo centimeter hög snö. Lola verkar älska snö. Ja, det verkar du ju också göra…