Det här knäet har jag inte slagit sedan 1966, då vart min sommar helt förstörd. Spjälkat ben hela en pojkes sommarlov, hur är det på en skala? Ärret finns kvar… Nu gick det inte lika illa, men kraftiga nacksmärtor eftersom jag tydligen slog huvudet i fallet. Kameran hölls ovanför i alla fall… Men handen fick då ta stryk… Glasögon hade jag ett par nya hemma, ja köper man art-nr 27-156 kan man ha ett par eller två i beredskap 🙂
Men livet får gå vidare 😉 Jag hann att tänka innan marken tog emot: Här får jag ligga i timmar nu, ingen vet vart jag är. Tussan och Lola hade väl säkert sprungit hem till slut 🙂
Men aj, hoppas du är ok!! Kram
Usch då, tur att du överlevde. Och att kameran klarade sig, icke minst 😉
Estelle saknas;)
Vad händer därute på ön, såg inte trevligt ut. Har du cyklat på nån älg?