En gång om året längtar facit tillbaka till platserna där små fötter sprang runt hos morfar och mormor under somrarna. Efter att ha packat om klumpfoten på plåsterkåken, ger sig barnet vårat och facit av mot den gamla fiskeläget Skatan.
Anlänt till Skatans gamla fiskeläge. Första gången man fick stå på en handikapp plats, ja det är vi som sätter p böterna säger en kille ur serveringspersonalen (ägare)
Numera är det sällsynt att se någon fiska här… det har gått många år sedan man sist såg en fiskare.
Man kan läsa om dem i den bod de har inrett och lagt ner mycket tid på.
Min svärmor, som blev snudd på 102 år gammal föddes här ute. Hon har sagt att det var all fisk hon åt som ung var anledningen till hennes långa liv (den feta strömming & laxen) Här står Elvy som nr 5 med sin systrar nr 4 och nr 11 året 1934, Elvy föddes året 1921.
Tyvärr har vi inte hittat någon information om facits morfar Johan idag, men han ägde en sjöbod längst in i viken. De försörjde sig på fiske under sommaren och på sitt jordbruk resten av året, medan han på vintrarna arbetade som stuveriarbetare inne i Sundsvall. Facit minns inte vilken sjöbod det var… jag hoppas min svägerska kan peka ut den?
Vi hade bokat middagsbord till klockan 16:00, suveränt som alltid på den trevliga kajen.
Uppe till höger låg mormor och morfars bondgård någon km bort vid vägen hit.
Därute svängde man till vänster och ut på havet berättar och pekar facit när hon var med på morfars fisketurer.
Bara cirka 4 km härifrån ligger Galtströms gamla järnbruk, som har sina rötter i 1600-talet. Bruket grundades 1673 och var det första i sitt slag i Medelpad. År 1686 hade bruket två hammare nära masugnen och producerade årligen 1 200 skeppspund stångjärn, vilket motsvarar 163 ton, för export till Stockholm. Järnbruket stängde den 17 januari 1916, och sågen följde efter 1919. Min klumpfot gör det svårt att vandra här ute nu, men det finns alltid fler möjligheter. Hit har jag inte varit på typ 55 år.
Men ha tålamod, det kommer mer innehåll både för Hoppa på Tåget och Skyltsöndag 🙂
Häftigt med ens egen historia å kul att ni kan gå i era förfäders fotspår, måste vara en speciell känsla att flera generationer bott på samma plats/nejder….
Tror bestämt att bästa makan å undertecknad åt lunch på Skatans…..!
Aha vad trevligt att ni fick med ett besök där ute 🙂 Jo det är trevlig också att få kännas vid hur släkten var bebodda. Det var bara lite tråkigt att inte morfarn stod med längre… men de kanske kör lite olika teman var år. När vi var där förra gången satt han på bild med sina nät. Jag vet också att han satt på kulturmagasinet i staden och band nät på äldre dagar… kanske dom sista som kunde det…
Det var en äkta vandring på ”Memory Lane”. Fantastiskt fina bilder som ger en riktig sommarkänsla.
Kul att du delar med dig:-)
Tack BP! Det var liksom inte så svårt att låta bli att dela med sig 🙂 Så fick jag lufta mig lite också…
Så jäkla underbart med detta blogginlägg, fina bilder och historik, det tilltalar mig verkligen till det yttersta.
Tack för att du delar med dig Åke….ha nu en fin kväll. 🙂
Tackar, tackar Micke! Jag önskar jag bara kunnat vandra omkring lite bättre typ.