Some image

En oförglömlig afton.

En gjorde slag i saken när havet låg platt.

Kopplade på båtvagnen, och drog ned till havet och backade i henne 🙂 

 

Kanske jag hinner ut innan sola går ned…

 

Kaptenen drog nästan på full maskin när han lämnade Nacka..

 

Jodå, den här Åke tog sig allt dit 🙂 Mina 44:or började kliva iland här redan året 1972. Exakt på denna plats. 54 år sedan nu i sommar 🙂

 

Fanns även tid för lite spex 🙂 

 

Lite sorgligt vart det… stativet var med men skulle haft det en meter längre fram så hade fjärren nått ända ut till på sandbankens udde…

Ön där bakom är naturligtvis den fina ön Alnön ❤️

Men lattjade in i bild lite till då 😉

 

Här på udden har det alltid vuxit rosor.

 

Konstigt!!! Dom är bra ”lika” dom som finns hemma på våran gård 😉 

 

Ja det vart så man fick nypa sig i armen när man klev iland på den stora Gistaholmen…

Jag undrar hur många gånger jag har legat på den här stranden med en brasa på kvällen och långt in på natten…

Gistaholmarna består av 2 st öar. Här är den mindre.

Många morgonsim har det blivit ut och runt den lilla ön. 

Roligaste minne därifrån: Jag hade lånat en segelbåt jag ville köpa, men Kjelle sa att jag inte kunde koppla av och segla, dina nerver klarar inte det du som har åkt omkring uppöver 60 knop. Sagt och gjort övertalade jag Ljungans Marina att få låna den en vecka. Hämtade den en torsdag och på fredagen vart det till att kasta loss. Vi kom hit första kvällen jag och min kompis Thomas med två ruffhäxor ombord 🙂 Senare på kvällen dök det upp fler kompisar för de viste jag fyllde år. Jag tror vi låg 5 st båtar till på mitt ankare den natten. Gissa hur många varv vi snurrat under vi låg och sussade, det var bara till att släppa ut ankarlinan så den fick reda ut sig själv med hjälp av vinden (tur den var blå och flöt) Annars hade man fått dykt om linan satt fast i roder eller i  värsta fall, propellern.

Tråkigaste minnet: Jag skulle gå ut på däck en midsommarafton för att slå en drill när jag plötsligt hamnade i vattnet och såg relingen högt ovanför mig. Till mitt försvar spöregnade det så mycket att man knappt såg handen framför sig. Men det blev ju lite roligt ändå…

 

Det här är en barlast ö. För 100 tals år sedan gick det fartyg hit, de möttes upp med pråmar från Lögde bruk. Hela ön består av svarta stenar på typ 10 cm stora.

 

Tyvärr har skarven återvänt 🙁 60-70% av träden har kraftigt fallit offer och ligger nere… 

Då sätter man kurs hemover. Så hejdå, men är snart tillbaks igen 🙂 

 

Så har vi avklarat den dagen också. 

Jag är snart tillbaka igen på havet 🙂

Trevlig torsdag på er alla!

 

 

 

9 svar till “En oförglömlig afton.”

  1. Jag förstår att det var en magisk upplevelse. Det är verkligen en förmån att ha så nära till vackra och fantastiska platser.
    Så ni har problem med skarvar ända där uppe. Utanför Nyköping har de lyckats förstöra små öar och kobbar i decennier. Nu talas det om skyddsjakt – igen.

    • Jo det här med solen i den 11:e timmer brukar bli vackert. Gäller bara att komma i rätt tid liksom för att fånga rätt stämning och med de rätta molnen… Jag brukar säga att jag har bott på en radie av 5 km sedan födelseorten. Totalt 10 platser har jag bott på och hit flyttade jag 1996 till min sommarstuga. Ja det blir 30 års jubileum till jul 🙂 Skarvar ja, har nog härjat här i över 20 tal år. Gissa hur fisket har försämrats… skyddsjakt har det varit länge här uppe, både lagligt och olagligt… så du kan gissa hur havsörnar trivs här. En gång räknade mitt barn och fru till 13 st som cirklade omkring här. Dom stod så fint i vinden vid holmen och plockade skarvuntgar ur deras bon. Naturen är hård ja.

    • Tack Tony Jo det är en fin plats att besöka liksom runt Alnön. Man har fått sina favoriter genom sjölivets vistelse 🙂

  2. Härligt vackra bilder i solnedgången. Du har det bra du Åke som bor vid havet och får njuta av dess prakt och friska luften. Förstår att du njuter till max då du får ”flyga” fram där mellan öar och kobbar och skär…

    • Tack så mycket Gilla! Ja du slog huvudet på spiken det här med att flyga fram över kobbar och skär och ta del av naturen 😉

    • Tack Eva! Jag hade ingen aning att det skulle bli så här vackert… Ibland har man tur 😉 Jag hade i mitt stilla sinne tänkt åka till en annan plats för att fota en speciell grej… men jag fick igen med mig. Men det kommer fler chanser såklart 🙂

Lämna ett svar

Upptäck mer från Nacka 144

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa