Vad just spinottan betyder har Åke noll koll på… det är säkerligen ett sådant gammalt uttryck att det glömts bort helt enkelt. Men grisen skulle slaktas i varje fall tydligen.
Men grisar har jag allt växt upp med 🙂
Som liten gosse var det alltid en höjdpunkt när man fick följa med morfar att mata grisarna. Morfar hade en stor gryta av järn på gården där han kokade ihop maten typ 1 meter i diameter. Inne i köket fanns en hink av rostfritt stål som numer finns stolt i min ägo, där allt matspill från hushållet samlades in. Jag kommer ihåg att morfar hade en stor slev han rörde om i denna gryta utanför byggnaden där grisarna bodde. Gissa om dom blev glada att se oss när vi bar in maten. Detta var en stor upplevelse varenda gång man fick vara med. Nöff, nöff ekade mellan gis stians väggar. Morfar pratade alltid så snällt med dem båda. Morfar var alltid en hård man, men här mjuknade han glatt upp.
Det tog många år innan jag förstod hur stora skinkor vi hade i vårat hem. När man var hos andra var alltid deras julskinkor så liten tyckte jag. Men jag fick min förklaring av min goda mor när jag var en 10 år kanske, jag beställer skinkan stor svarade mor. Morfar hade alltid två grisar, morfar tog en halva och morbror den andra och moster och mor den de två andra halvorna. Det var alltid roligt att vara med och hämta denna halva. Det var en högtidsdag här på Alnön. Det skulle paketeras och frysas in etc. Jag har däremot ingen koll exat då morfar tog fram slaktmasken. När jag städade ur morfars hus typ året 2005 fick jag se och hålla i denna mask. Kan inte påstå att den var just denna dag 10 dec i historien morfar lät masken tala. Och jag fick aldrig vara med på slaktdagen där i spinnottan.
När jag var kring 15+ var jag och snurrade med några kompisar med våra mopeder här ute på ön, jag avvek och drog till morfar för att hälsa på, min mormor hade lämnat jordelivet tre år före. Men Tyko blev mycket glad att jag besökte han. Kommer ihåg att han inte hade några grisar kvar i varje fall. Jag kommer också ihåg att han gav mig en slant: Här ska du ha till bensin lade han till. Att jag lärde mig åka moped på denna gård och hade min moped här som 12 åring kommer i en annan historia kring/efter jul. Då blir morbrodern också inblandad som bodde kvar på den stora gårdens övervåning och mosters man som var polis dök upp, och jag på mopeden 🙂
När jag ändå är inne på min ”hårda” morfar som slet hårt i sina dagar, jobbade på några av öns sågverk i sina dagar, hade en sågtrissa kapats av en av hans tumme (vanligt från sågverk) och var enögd pga. en annan skada. Byggde sin eget gård precis som mig när min mor födes till året 1932. Här på ön cirkus 3600 meter ifrån mitt ställe. Så jag är bra mallig över morfars rostfria vattenskopa som har en hedersplats vid min vattenkran, exakt som Tyko hade 🙂 Morfars ande vilar över mig kan jag lugnt påstå. Min mor sa vid något tillfälle att jag var bra lik han och det är inte bara på grund av frisyren 😉
Morfars gård saxat från en karta, nästan lika stor tomt som mig på 5900 kvm men jag har 600 kvm till 🙂 Den ligger fågelvägen 3600 från mig på ön.
7 svar till “Gammal Svensk Bondejul – 10”
Svinottan är galet tidigt på morgonen. (För mig typ 03.40 då man kliver upp för att ta sig till flyget)
Tänk att en sådan skopa hängde även i mormor och morfars kök, den drack alla ur för att spara in på disk och sedan var den ju hållbar.
Ska bli spännande att läsa om ditt mopedäventyr i tidig ålder. Jag var 6 år då jag kickade igång flakmopeden och åkte rakt in i en rosenbuske……sedan dess har jag låt bli mopeder. Ha en bra söndag!
Aha står det svinotta tro? Tack LillaSyster. Skopan ja, och mitt eget vatten från djupet i brunnen smakar mycket gott i den 🙂 Rosenbuske var ju inte så trevligt… hoppas det gick bra 🙂 Du ska ut och flyga igen? Trevlig flygtur så här en andra advent 🙂
Ja, när det var dags fick man upp i svinottan! Nog har jag varit med om att ta vara på ett antal grisar. Vi slaktade både till jul och sen fram på vårkanten innan det blev för varmt. Och skopan känner jag igen, för vi hade en nästan identisk som hängde över diskbänken.
Ha en fin andra advent!
Ytterligare en riktigt trevlig berättelse från din ungdom. Du hade verkligen en lycklig barndom och var med på det mesta redan ”från början” om man säger så.
Vad gäller grisar så har jag noll erfarenhet. Visserligen är jag uppväxt bredvid en bondgård, men de hade bara kor, så… Kul att du sparade skopan. Det kallar jag återvinning när den är som bäst:-)
Spännande berättelse om din barndom och även din släkt. Jag ska snart läsa vidare, såg att det fanns ett inlägg till i temat. jag är asfaltsblomma och kom inte alls i kontakt med djur, tyvärr, förrän i vuxen ålder. Ett undantag var kossor. då vi flyttade till en nybyggd förort till Helsingfors vars närmaste granne till vårt 6-våningshus var en bondgård. På den tiden hade korna namn o jag lärde mig namnen på alla 20 snabbt som ögat. Vi köpte även mjölk där, opastöriserad. Grisar har jag faktiskt haft under ett par år då vi bodde på landet och drev värdshus. På den tiden fick man mata grisar med matavfall, fattar inte varför det förbjöds. Grisarna älskade restaurangmaten de fick, de växte sig stora och hamnade sedan på julbordet. Ett bra kretslopp tycker jag..
Men grisar har jag allt växt upp med 🙂 
Svinottan är galet tidigt på morgonen. (För mig typ 03.40 då man kliver upp för att ta sig till flyget)
Tänk att en sådan skopa hängde även i mormor och morfars kök, den drack alla ur för att spara in på disk och sedan var den ju hållbar.
Ska bli spännande att läsa om ditt mopedäventyr i tidig ålder. Jag var 6 år då jag kickade igång flakmopeden och åkte rakt in i en rosenbuske……sedan dess har jag låt bli mopeder. Ha en bra söndag!
Aha står det svinotta tro? Tack LillaSyster. Skopan ja, och mitt eget vatten från djupet i brunnen smakar mycket gott i den 🙂 Rosenbuske var ju inte så trevligt… hoppas det gick bra 🙂 Du ska ut och flyga igen? Trevlig flygtur så här en andra advent 🙂
Ja, när det var dags fick man upp i svinottan! Nog har jag varit med om att ta vara på ett antal grisar. Vi slaktade både till jul och sen fram på vårkanten innan det blev för varmt. Och skopan känner jag igen, för vi hade en nästan identisk som hängde över diskbänken.
Ha en fin andra advent!
Tack Ingrid! Ja du har då varit med om massa slaktningar.
Ytterligare en riktigt trevlig berättelse från din ungdom. Du hade verkligen en lycklig barndom och var med på det mesta redan ”från början” om man säger så.
Vad gäller grisar så har jag noll erfarenhet. Visserligen är jag uppväxt bredvid en bondgård, men de hade bara kor, så… Kul att du sparade skopan. Det kallar jag återvinning när den är som bäst:-)
Spännande berättelse om din barndom och även din släkt. Jag ska snart läsa vidare, såg att det fanns ett inlägg till i temat. jag är asfaltsblomma och kom inte alls i kontakt med djur, tyvärr, förrän i vuxen ålder. Ett undantag var kossor. då vi flyttade till en nybyggd förort till Helsingfors vars närmaste granne till vårt 6-våningshus var en bondgård. På den tiden hade korna namn o jag lärde mig namnen på alla 20 snabbt som ögat. Vi köpte även mjölk där, opastöriserad. Grisar har jag faktiskt haft under ett par år då vi bodde på landet och drev värdshus. På den tiden fick man mata grisar med matavfall, fattar inte varför det förbjöds. Grisarna älskade restaurangmaten de fick, de växte sig stora och hamnade sedan på julbordet. Ett bra kretslopp tycker jag..
Jag läste det som du gjorde, spinottan och kom in på pizza od. men sen sa Uffe åt mig att det står svinottan. Alla bitar föll på plats.